Här finner du mig, en kvinna från Göteborg på 32 år. Jag bor tillsammans med Johan och vår hund Elsa högt upp på Masthuggets topp. På min arbetstid jobbar jag med PR, motivationscoaching och administration, men på min fritid ägnar jag mig åt matlagning, inredning, projekt, organisering, vin och vila. Syftet med denna blogg är att samla de passioner och projekt som ligger mig närmast hjärtat. Här inne hittar du mina tankar, listor, ritualer, drömmar, besvikelser och recept.

Search

På senare tid så har jag känt mig så himla oinspirerad i köket, min bästa plats i världen. Oavsett hur många nya recept jag testat så har jag fortfarande inte tyckt att det känns härligt. Jag har försökt prova nytt, men i ärlighetens namn mest lagat pasta pesto, vilket är gott men inte så fantasifullt.


Under de senaste månaderna så har andra typer av mat dykt upp i mina flöden, men också mat som bygger på andra system än den generella tallriksmodell som jag är så van vid. Jag har börjat inse att det kanske inte handlar så mycket om vilka råvaror jag köper eller om jag definierar mig som vegan eller köttätare, utan snarare vad jag har för grundutbud av mat hemma och hur jag komponerar och sätter ihop rätter generellt. Och så långsamt, knappt utan att jag har märkt det så har mönstret kring mat och tankesättet kring vad som är en måltid börjat luckras upp och öppna små dörrar på glänt för förändring.


Så en dag för en dryg vecka sedan så ramlade jag in på ett konto på Instagram som lyckades med det jag själv inte kunnat göra, nämligen formulera den matfilosofi som även börjat växa fram i mig det senaste. Jag ryckte lite lätt i Johans tröjärm och sa att är det inte dags ändå? Att ändra hela systemet kring mat här hemma?




Det är svårt att tänka nytt, ännu svårare att formulera sina känslor och tankar på pränt. Men det som vuxit fram för min del är viljan att tänka om kring min egen inställning till mat, såväl som rutinerna kring hur och vad jag äter. Jag skall försöka sammanfatta de grundläggarna tankarna jag har.


1. Maten är jag

Det jag stoppar i mig är det som bygger upp det som är jag. Det jag äter och dricker samverkar för att ge mig möjligheter eller begränsningar. Det betyder inte att allt jag får i mig måste vara perfekt, men däremot så kan jag genom att reflektera över vad jag intar också kanske hitta mönster i mitt mående, både fysiskt och psykiskt. Vissa saker ger, andra tar, och vissa är neutrala. En balans mellan dessa tre är det jag vill sträva efter.


2. Min kropp vet vad den behöver


Invanda mönster kring ätande har lett till att jag sällan funderar på varför eller när jag äter och knappt kan känna skillnad på hunger, törst och sug. Jag vill frångå mina tidigare ätmönster och känna inåt, äta när jag är hungrig och inte fundera så mkt på om det är rätt tid eller inte. Jag vill också lära mig vilka råvaror jag mår bra av och om det finns vissa tider på dygnet eller perioder i månaden då jag gagnas av speciella livsmedel.


3. Mat är inte alltid mat


Jag kommer från en familj där mat är starkt förknippat med annat än mat. Vi använde mat som belöning, mutor, tröst, pepp och bot för tristess eller stress. Det gör att jag knappt ser maten för alla träd längre. Jag har inget emot att fira med en god middag, ge mig själv en belöning efter en tuff arbetsdag eller äta ett berg av pasta när jag känner mig stressad, men jag vill vara medveten om när mat inte är mat, och varför.


4. Glöm tallriksmodellen


En måltid kan bestå av en kopp varm buljong och en tallrik stekta grönsaker, eller tre sorters ost och en skål frukt. Det måste inte vara ett protein, en kolhydrat och lite sås. Jag vill plocka mer från olika små skålar, äta saker som inte passar ihop eller dricka varm soppa till frukost. Det behöver inte alltid bli så himla lyckat, men vad jag inte vill är att tänka samma som jag alltid har gjort.



Vi stoppar där, annars läser ni ögonen ur er. Nästa gång skall jag berätta lite mer konkret hur vi har lagt upp matlagningen och vad vi har fyllt skåp och lådor med.

Godmorgon! Gud vad jag har längtat efter måndag och ny vecka. Helgen var fin såklart, men jag saknar att ha saker att göra, scheman att följa och vardagsmiddagar att laga. Mina ögon är fortfarande inflammerade och jag grät en skvätt i morse över att inte kunna se handen framför mig, men sedan dess har det klarnat något och jag tänker att jag nog kan få en ganska fin dag, röda ögon till trots.



Måndagsfrukost:

Grekisk yoghurt med granola, blåbär, björnbär, cashewnötter och torkad papaya.



Hur känns veckan?

Behaglig. Jag fick just gjort ett berg av administrativt arbete och drog en lättnadens suck. Den här veckan känns som en riktig vardagsklassiker, vill bara dona hemma, gå på långa promenader med Elsa, se på serier i soffan och äta god vardagsmat.

Något som känns extra kul?

Att vårt nya matprojekt är igång! Igår kom 128 matvaror hem till oss och jag sorterade ut allt gammalt och som inte skulle behållas i den nya regimen. Nu är alla skåp och lådor fyllda med en helt ny typ av matvaror och jag kliar mig i håret och försöker tänka nytt och annorlunda. Skall absolut skriva ett inlägg i veckan om vad vi pysslar med.

Vad ska du göra förutom att jobba?

Jag skall gå till doktorn, hälsa på pappa, äta middag med Johan på Wolfgang och sortera vår enorma skänk i vardagsrummet. I övrigt, ligga ner, se på serier, hålla humöret uppe och känna mig fin.

Vad skall du ha på dig?

Det vete katten. Jag blir så förvirrad av det här varma vädret. Långklänning och kjolar, en del stickade tröjor och bara ben blir det nog även fortsättningsvis. Fortsätter drömma om temperaturer under 13 grader så att varma kängor och jeans kan få göra entre igen.


Lyssna/läsa/titta på?

Lyssna: Oh no Ross and Carrie - Podcaster

Läsa: Morden i Badgers Drift - Caroline Graham

Titta: Dokumentärer av alla slag blir det denna veckan, känner ett sug av att lära mig något nytt och finna inspiration där.

Vad händer i helgen?

Helgen är helt tom! Jag hoppas på kompisar fredag lördag och en lång utflykt med Johan och Elsa på söndag. Kanske grillar vi korv i Skatås?

FÖLJ MIG PÅ INSTAGRAM

#julianicander